Bordet från fyndhörnan
I ett tidigare inlägg skrev jag om ett bord jag hittat i fyndhörnan i vårt hus. Jag lovade också att lägga ut en bild på det. Det blir ett par extra bilder också. Visst är grodorna söta?
Tillbaka till livmodern
Jag är helt beroende av att omge mig med rött ljussken. Jag har massor av röda lampor och ljuslyktor och nu vet jag plötsligt varför. Hörde på radion att rött ljus gör att människor känner sig lugna och trygga. När man ligger i magen omges man nämligen av ett rött ljus, förutsett att det är ljust runt omkring mamman vill säga. När man har röda lampor som lyser hemma förflyttas man helt enkelt tillbaka till livmodern och känner sig omsluten och trygg. Nedan ser ni beviset för mitt missbruk. Inte helt normalt, jag vet.
Herr Powermax
Låt mig få presentera en god vän till mig; Herr Powermax!
Vi har en kärleksäffär, han och jag. Nej, det är en träningsmaskin. Ni vet sådana som man brukar köpa och tänka att nu, NU ska jag börja träna. Men så en dag står apparten i förråden istället och man är lika otränad som vanligt. Jag har lyckats köpa en maskin som jag faktiskt använder. Det är världens lättsammaste träningsform, förstår ni. Man ställer sig på den (eller ligger) och gör styrkeövningen statiskt. Sedan skakar powermax och gör liksom jobbet åt en. Vibrationerna skakar dessutom igång livsandarna och får en att må rätt bra en tag efter träningen. Och ni som har problem med värk, den är smärtlindrande! How about that?
Äventyrare
Jag vet att alla människor är olika och jag försöker verkligen att vara ödmjuk inför det. Men jag har extremt svårt att ha tålamod med sk äventyrare. Vad vill dom? Vill dom bara kamoflera att dom försöker ta livet av sig? Vad är det som driver en att hoppa ut från flygplan och diverse stup? Gå på händerna baklänges runt jorden och bestiga berg som det helt enkelt inte är meningen att mänskligt liv ska befinna sig på? Klättra upp för berg och stup...märkligt påfund. Jag kan uppriktigt inte minnas sist jag hade lust att kliva upp på minsta lilla stenbumling. Men det är ju jag det...
Hur som helst. Bergsbestigning. Inte nog med att de ska kravla sig upp flera tusen meter över marken, det ska också göras på övervidrigast tänkbara sätt. Utan syrgas så det blir så jäkligt som möjligt. Varför inte prova att sätta en hink på huvudet och köra rullstol upp? Det är säkert jätteobehagligt. Som när Göran Kropp skulle bestiga ett berg någonstans långt, långt bort. Då räckte det inte med själva bestigningen. Nej, han skulle dessutom cykla hela vägen dit från Sverige. Det konstigaste med hela historien är att bredvid honom körde en följebil. Varför åkte han helt enkelt inte bara med? Det övergår mitt klena förstånd.Om det bara handlar om att allt ska vara så jobbigt som möjligt så kunde han väl lika gärna ha styrt bilen. Då hade han ju dessutom sparat på miljön. Om det ändå inte var ansträngande nog kunde han ju dra åt handbromsen. Det är ju alltid en tragedi när en ung människa omkommer, men kan någon säga att det var förvånande när Göran en dag föll ner och slog ihjäl sig? Det som upprör mig mest med dessa äventyrare är att de är människor som är begåvade med något så fantastiskt som hälsa och vad gör dom? Jo, dom gör allt som står i deras makt för att bli av med den. Det är för outhärdligt för att man ska orka höra om det. Dessutom anser jag att all denna energi som dessa människor verkar besitta skulle behövas till annat. Vem ska egentligen ta sig an allt som behöver göras i världen? De som inser problemen och vill göra något åt dem har inte orken och de som har ork lägger den på att försöka ta livet av sig. Världen är helt enkelt bortom all räddning.
Hur som helst. Bergsbestigning. Inte nog med att de ska kravla sig upp flera tusen meter över marken, det ska också göras på övervidrigast tänkbara sätt. Utan syrgas så det blir så jäkligt som möjligt. Varför inte prova att sätta en hink på huvudet och köra rullstol upp? Det är säkert jätteobehagligt. Som när Göran Kropp skulle bestiga ett berg någonstans långt, långt bort. Då räckte det inte med själva bestigningen. Nej, han skulle dessutom cykla hela vägen dit från Sverige. Det konstigaste med hela historien är att bredvid honom körde en följebil. Varför åkte han helt enkelt inte bara med? Det övergår mitt klena förstånd.Om det bara handlar om att allt ska vara så jobbigt som möjligt så kunde han väl lika gärna ha styrt bilen. Då hade han ju dessutom sparat på miljön. Om det ändå inte var ansträngande nog kunde han ju dra åt handbromsen. Det är ju alltid en tragedi när en ung människa omkommer, men kan någon säga att det var förvånande när Göran en dag föll ner och slog ihjäl sig? Det som upprör mig mest med dessa äventyrare är att de är människor som är begåvade med något så fantastiskt som hälsa och vad gör dom? Jo, dom gör allt som står i deras makt för att bli av med den. Det är för outhärdligt för att man ska orka höra om det. Dessutom anser jag att all denna energi som dessa människor verkar besitta skulle behövas till annat. Vem ska egentligen ta sig an allt som behöver göras i världen? De som inser problemen och vill göra något åt dem har inte orken och de som har ork lägger den på att försöka ta livet av sig. Världen är helt enkelt bortom all räddning.
Tänk om...
Har ni sett en sötare kanna? Jag har fått den av mina grannar, Staffan och Harriet. Söta, goa Staffan och Harriet! Dom visste att vita prickar på röd botten är mitt favoritmönster och då gav dom mig den här kannan. Som dom en gång i tiden fick i present på bröllopsdagen. Hur gulligt är inte det?
Ibland kan jag bli alldeles kall när tankarna börjar gå i banor som "tänk om". Tänk om vi inte hade flyttat in i det här huset. Då hade vi inte lärt känna Staffan och Harriet. Det är ju en fruktansvärd tanke. Då hade vi heller inte fått bli en del av den sköna gemenskap som finns in den här bostadsrättsföreningen. Och tänk om vi aldrig hade flyttat till Korpralsvägen. Då hade jag och Sandra inte varit vänner. Och tänk om Gumman och jag inte hade gått på Kulturcentrum den där lördagen för några år sedan. Då hade inte Alma funnits i mitt liv. Och tänk om jag inte hade gått ut och rumlat fredagen den 22 februari 1997, då hade jag aldrig träffat min make. Tanken svindlar. Det var faktiskt inte alls meningen att jag skulle gå ut den kvällen, men så dök Eva-Maria och Lena upp med en flaska Bacardi och vi hamnade på Nattis. (Tack snälla ni). Och där på dansgolvet fanns Han. Jag tog hem honom och behöll honom. Det första verkligt vettiga beslut jag då hade fattat i mitt liv. Ibland är det faktiskt bra att hjärnan är lite bortkopplad för det är då man börjar lyssna på hjärtat istället. Hjärnan ställer ofta bara till det. Och hade jag aldrig träffat HONOM så hade aldrig lilla Hummelsurr kommit till... nu känner jag mig plötslig så yr...vart tog marken under mina fötter vägen?
Vackert när det skär sig?
Jag skrev i ett tidigare inlägg att det finns något vackert även i det som skär sig. Det summerar ganska väl min smak. Jag älskar färg och mönsterkrockar. Det händer något i hjärnan när allt inte smälter samman och stämmer överens. Jag behöver sån´t för att pigga upp mig och känna att jag lever. Jag hörde någon säga: "Jag vill att mitt liv ska omges av en regnbåge". Så känner jag också. Vem vill att livet ska omges av havregrynsgröt? I alltför välmatchade och korrekta omgivningar kan jag ochkså få en känsla av att det är jag som är det stökigaste objektet. Som att rummet blir stökigt av att jag kommer in där. Oangenäm känsla. Brokig människa kräver förmodligen en brokig omgivning för att kunna slappna av.
Min sitthörna i vardagsrummet. Kanske inte världens skarpaste bild.
Fint mönster på filt från Rusta. Sjuttiotal möter modern medaljong möter
allmoge.
På temat att det finns något vackert i allt ska jag be att få citera den gode Fröding:
" Det finns någon vackert ock i en lus
ock i ett grönt blad
bak ett hemlighus"
Min sitthörna i vardagsrummet. Kanske inte världens skarpaste bild.
Fint mönster på filt från Rusta. Sjuttiotal möter modern medaljong möter
allmoge.
På temat att det finns något vackert i allt ska jag be att få citera den gode Fröding:
" Det finns någon vackert ock i en lus
ock i ett grönt blad
bak ett hemlighus"
Katthårsmadrasser?
Jag har borstat Kurre Hårboll. Detta är dagens skörd. Finns det ingen sängleverantör som är intresserad av katthår istället för hästtagel? Vi skulle lätt leverera stoppning till en madrass i månaden. Exotic är nog den till utseendet sötaste kattras som finns. Temperamentet är också fantastikt, men tycker man att det är jobbigt med katthår väljer man en annan ras. Kurre har säker fyra gånger så mycket päls som andra katter.
Fönstertittarsjuka
Jag lider av en godartad form av fönstertittarsjuka. När jag är ute och promenerar tittar jag alltid in genom fönstren hos folk. Inte helt ok, jag vet, men det ger mig så mycket. Jag fylls alltid av en så´n mysig känsla och det sätter fart på min fantasi. I stadsdelen där jag bor har jag verkligen mött mitt Eldorado. Det är mycket lätt att titta in genom fönstren här. Lägenheterna och radhusen blir som små tittskåp och jag går och fantiserar ihop hur familjerna där lever. I min fantasi är alla lyckliga och de flesta förbereder för en mysig hemmakväll. För att den här typen av promenader ska vara riktigt givande ska det ju helst vara mörkt ute och allra mysigast är det i juletid. Ibland har man extra tur. För en tid sedan såg jag en naken karl. Han sprang förbi fönstret i tron om att inte bli sedd, men jag hann allt se. Åtminstonne det viktigaste.
Inget går upp mot gammalt skrot.
Det här är mina fynd på Myrorna i helgen. En ljuslykta, från sjuttiotalet skulle jag tro. Bra, eftersom jag inte har några ljuslyktor se´n förut. Bara ett skåt fullt. En vas; Tamara Alladin för Rihimähen Lasi. Jag har redan en, men de är ju så snygga. Och sist och minst en fullkomligt onödig prydnadssak. Tre små terriers. Åh, jag älskar att rota fram gammalt skrot på second hand. Fast när jag ska dammtorka tänker jag alltid att jag borde söka hjälp.
En 16-årings liv och leverne
Vill ni få en inblick i hur 16-åriga flickor tänker och lever? Då har min systerdotter Ida en blogg ni kan surfa in på. www.idaellenn.blogg.se.
Kurre uppnäsa och Flingalingagosnos
Här kommer bilder på mina bästa kompisar. Visst är de härligt olika? Jag måste säga att jag är opassande stolt över mig själv att jag lyckades lägga in bilder. Dessvärre vet jag inte hur man vänder på dem, så Kurre sover lite åt fel håll. Dessbättre är hans uppnäsa lika ljuvlig ur alla vinklar.
Lite ditt och lite datt
Oj, vilken usel bloggare jag har varit i helgen. Jag är en dålig människa. Såg att det var några tappra individer som hade besökt mig och där fanns inget att läsa. Förlåt. Bättring utlovas.
Dagens status. Biologisk ålder: 36. Upplevd ålder: pigg 90-åring. Jag haltar omkring som ringaren i Notre Dame. När jag var på väg till skolan med Gumman klev jag dessutom fel,så det blev inte bättre. Sedan blev ena armbågen helt kajko av att jag bar hennes skidor. Jag måste i sanning vara ett av vår Herres stoltaste verk. Faktum är att jag misstänker att han var seriöst bakfull den dagen jag kom till. På tal om baksmälla ska jag dela med mig av ett tips mot just det. Innan sänggående den blöta kvällen lägger man två resorb (vätskeersättning från apoteket) i ett glas vatten...och dricker upp det också så klart. Sedan gör man om samma procedur på morgonen. Mycket effektivt.
Nu tror jag bestämt att jag måste jobba på att gå ner mig lite djupare i kaffeträsket. Det skulle säkert vara än mera effektivt om man kunde ta det intravenöst. Måste hålla utkik efter en droppställning på loppisarna framöver.
Dagens status. Biologisk ålder: 36. Upplevd ålder: pigg 90-åring. Jag haltar omkring som ringaren i Notre Dame. När jag var på väg till skolan med Gumman klev jag dessutom fel,så det blev inte bättre. Sedan blev ena armbågen helt kajko av att jag bar hennes skidor. Jag måste i sanning vara ett av vår Herres stoltaste verk. Faktum är att jag misstänker att han var seriöst bakfull den dagen jag kom till. På tal om baksmälla ska jag dela med mig av ett tips mot just det. Innan sänggående den blöta kvällen lägger man två resorb (vätskeersättning från apoteket) i ett glas vatten...och dricker upp det också så klart. Sedan gör man om samma procedur på morgonen. Mycket effektivt.
Nu tror jag bestämt att jag måste jobba på att gå ner mig lite djupare i kaffeträsket. Det skulle säkert vara än mera effektivt om man kunde ta det intravenöst. Måste hålla utkik efter en droppställning på loppisarna framöver.
Litet TV-tips
Kolla in LA-inc. Ett program om en tatueringsstudio. Med en fantastiskt skön, karismatisk, vacker och extremt begåvad kvinna. Gissa vad hon heter? Kat van D. Vilket övercoolt namn, det skulle jag också vilja heta. När jag ser den här typen av program får jag alltid för mig att jag ska tatuera mig. Men jag kan samtidigt inte se mig med en tatuering. Det skulle liksom skära sig. Det finns inget Punk-Rock över mig. Men det finns något vackert över det som skär sig också i och för sig. Jag undrar vad jag skulle tauera...Jag älskar ju katter...eller kanske en groda, med krona på huvudet. Eller två pussande grodor kanske. Fjäril kanske...nej, det är för vanligt. Jag skulle placera den på skinkan i alla fall, så mycket är säkert. Programmet går klockan 22.00 ikväll på Discovery Channel.
Att övervinna negativa tankar
Tänkte dela med mig av något som jag har funderat mycket på och jobbat ännu mera med...och fortfarande tänker jag och jobbar. Det har gjort en enorm skillnad i mitt liv även om det har tagit tid, precis som alla förändringar av hur man tänker. Det är något som en vis kvinna som heter Ellen Caddy har sagt:
"Du kan komma över alla negativa känslor, när du inser att den enda makt de har över dig, är att du tror på dem. När du inser denna sanning om dig själv blir du verkligen befriad"
Go free yourselfs!
"Du kan komma över alla negativa känslor, när du inser att den enda makt de har över dig, är att du tror på dem. När du inser denna sanning om dig själv blir du verkligen befriad"
Go free yourselfs!
Lunch
Gissa vad jag sitter och knaprar på? Räkor, fetaost och sallad. Är jag inte duktig? Både i går och idag har jag hållit mig på rätt köl och jag är mycket stolt. Ett tag hade jag tänkt be Hasse Aaro ta upp fallet om min diet på Efterlyst. Vad kul det ska bli att se honom dansa ikväll förresten. Jag tyckte att han var så cool i fredags. Han var ju ingen Fred Astair direkt, men han försökte verkligen och öste på. Därför hoppas jag att han får vara med några veckor. Dags att jobba lite på kaffeintaget. Det blir min fjärde kopp idag. Demens vik hädan.
Mumin
Vet ni vad jag älskar och som sätter guldkant på varje vardag? Mina högt älskade muminmuggar från Arabia. Dom är så FIIINA!! Jag samlar på dem och har faktiskt över 20 stycken vid det här laget. Kvalitén är superb. Vi använder dom varje dag och dom ser fortfarande ut som att dom kommer direkt från affären. Jag önskar mig muminmuggar i födelsedagspresent och julklapp och blir lika lycklig över varje ny mugg som jag får sälla till samlingen. Senaste tillskotten är Mymlan och Lilla My. Mymlanmuggen är helt underbar. Annars gillar jag muggarna med Hemulen och Stinky.
Märkeskosmetik
Som ni kanske har börjat förstå så är jag en ganska ekonomisk person som i huvudsak handlar på rea. När det kommer till smink och kosmetika är jag dock lite mera picky. Då vill jag ha bra grejor och vägen till frälsning stavas www.strawberrynet.com. Där kan man handla bra märken till rätt humana priser, ffa om man kollar under "gifts and specials". De har alltid "top 20 specials" och "special purchase" och där kan man göra riktiga fynd. Det är alltid fraktfritt och ju fler gånger man handlar dessto större rabatt får man. Möjligen är det frakt på parfymer, jag tror faktiskt det när jag tänker efter. Ett litet krux är att man oftast får betala tull när man hämtar ut paketet. Men skickar man kvittot på tullavgiften till Strawberrynet så får man tillbaka pengarna. Jag gillar den här sajten stenhårt och köper i princip all kometik därifrån. Det är något med märkeskosmetik som får mig att känna mig som en Hollywoodstjärna för en stund, and I like it. Ytligt? Jajamänsan!
Oh, sole fredagskväll
Idag är det fredag. Den bästa av veckans dagar. Det känns alltid som att livskvalitén är högre på fredagarna. Idag ska jag städa lite och göra klart för mys. Dessutom har jag köpt flera förpackningar ljus på extrapris (Ica Maxi, så klart). Dom reade ut julfärgerna. De brinner ju lika vackert oavsett färg, resonerade jag, och köpte på mig ett lager. Shit, vad jag ska tända ljus ikväll! Min systerdotter, Lilla mumsan Ida, kommer hit och ska sova över. Vi ska äta bakad potatis, det har Gumman bestämt. Till det ska vi ha kyckling och en fantastisk sås efter mexikanskt recept. Man grillar paprika i ugnen. När de är ordentligt brända på ytan tar man av ytskiktet. Lägg i bunke och tillsätt creme fraiche, riven ost, vitlök, salt och peppar. Mixa. Jag har fått receptet av min mexikanska vän Alma. Hon är inte bara Mexicos utan världens bästa Alma! Möjligen ska det också vara sambal oelek i. Det brukar det alltid vara i Almas mat. Sedan ska vi naturligtvis se på Let´s dance. Lättsamma underhållningsprogram är det bästa som finns. Tyvärr missar man ju då På spåret. Det programmet har ju liksom alltid funnits och hör till helgkvällarna. Men det tilltalar ju inte barn lika mycket som dansprogrammet. Men jag ska definitivt försöka hitta av en repris. Oldsberg och Hellbergs samspel är underbart. Den lite torra gubbhumorn är så skön på nå´t vis.
Yxi Kaxi Sauna
Bastu. Vilket bra påhitt. Bra jobbat Finland. Min goda vän Sandragumman (Puss!) och jag har liksom en liten bastuförening. Vi träffas en vardagkväll då och då och bastar. Dom här kvällarna är riktiga höjdpunkter i mitt liv. Dom vårdar både kropp och själ. Vi har flera timmar på oss att bara prata och prata och prata. Samtidigt passar vi på att göra diverse ytbehandlingar. Hårinpackning, peeling, ansiktsmask, krämer..När jag åker hem igen känner jag mig liksom pånyttfödd. Ser fram emot nästa gång, Sandra! Inget går upp emot en god vän och bastu i kombination. Love you!
Gynnings diet
Hur går det med min diet? Ja, idag har jag faktiskt varit riktigt duktig, men dagen är ju inte över än. Det finns ju dessutom så många olika sätt att hållla diet på nu, så man vet ju inte vad man ska tro. GI, doktor Dahlqvist, Atkins, Vikt Väktarna och gamla hederliga tallriksmodellen. Det fina är ju att om man blandar och ger alla dieter så får man ju strängt taget äta allting. Men är man mera intresserad av att nå resultat än att lura sig själv så är väl det inget bra alternativ. Läste ett bra tips på Carolina Gynnings blogg. Om du vill gå ner i vikt så ät aldrig en hel portion själv, dela alltid sallad med en väninna...??? Ja, jag kan tänka mig att man går ner i vikt då. Varför inte göra som Sidharta Gautama och nöja sig med ett sesamfrö om dagen. Eller ännu bättre; dela sesamfrö med en väninna.
