Tant Guldkant

Shit, vad jag blev rörd av lördagens program av Sjärnorna på slottet. Det var Jonas Gardells dag och han var så hjärtslitande ärlig. Jag tycker att det är så otroligt modigt att vara så privat och personlig och fläka ut sitt hjärta som han gjorde. Och hur modig var inte Loffe? Som vågade tillstå att han också varit förälskad i män. Avslutningen var ändå bäst. Vilket lyckopiller att se Mark och Jonas tillsammans. Årets upplaga av programmet är verkligen bra. Loffes program var också så gripande. När han berättade om sin livssorg, det hängde med mig i flera dagar efteråt. För er som inte såg har han på film gestaltat den man som var den sista att avrättas offentligt i Sverige. Man spelade in scenen på platsen där det skedde på 100-årsdagen av avrättningen. Loffe berättade att mannen var där under inspelningen och lade sig i rent handgripligt. Och efter detta har den här mannen stannat kvar hos honom. I scenerna som visades från filmen var Loffe verkligen imponerande. Övertygande så att man frös. På lördag är det fru Dellerts tur. Kan bli spännande. Hon verkar vara lynnig och oberäknelig så att det räcker och blir över.